Kokettsmurfen är bög

Ja, så väljer jag att döpa detta.

Ikväll så har vi haft finbesök av Nils här. Jag gjorde fläskfilé med pasta och röda linser. Som värsta tv-kocken. Fast ändå inte för på tv filmar dom inte berget med disk som blir över. Vi käkade, pratade, skrattade, E-rocken och Nils drog massa ordvitsar. Jag hängde inte med men det gjorde inget. Jag valde att inte hänga med. Det var ett medvetet val. In fact.



Tidigare på dagen var vi till IKEA och handlade lite småprylar. Köpte en ram till en skitsnygg affish som nu hänger i vårt sovrum. Det är en gammal filmaffish på franska, vilket medför en totalt falsk bild av oss som ett kulturellt par. But it´s all good. Köpte även en riktigt snygg trasmatta till köket som för att balansera den franska kulturella feelingen från sovrummet med lite rustik svensk köksinredning.


Just nu är jag lite bitter, inte för att jag har ett jobb. Det är jag bajsglad över, men jag är ju ingen morgonmänniska. Det ska Gud veta. Eller vem fan det nu är som styr, att jag, Jenny Christina Dahlberg, gillar EJ att gå upp tidigt. Kvällsmänniska utan dess like. Här har ni mig!



Som en schysst inledning alltid bör avslutas med en schysst avslutning säger jag återigen, kokettsmurfen är bög. Vad har det med, well anything att göra? undrar ni. Inte ett jävla skit svarar jag på det. Det är något jag kände att jag behövde få ur mig. En sån där helt uppenbar sak som man alltid har i bakhuvudet någonstans. Som gnager. "Kokettsmurfen är bög, bög böööög". Dom som känner mig vet att jag har ingenting emot homosexuella och detta är inget slag över tandaraden till männsikor som råkar heta Fia och gilla Pia eller Lars som gillar Pelle.

Jag heter Thina och gillar personligheten. Inte det du har i brallan. Kokettsmurfen är ändå bög.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0